Sök på vår sajt  


Start

Fakta & tips

Dagbok
Siem Reap
Battambang
Pursat
Phnom Penh
Kratie
Phnom Penh
Kampot
Sihanoukville

Gästbok

Bilder

 
  Pursat - Phnom Penh  

 

      5 maj 2009, tisdag  
 

 
Natten blir bättre än jag vågat hoppas. Det svåraste är att somna. Jag provar ut den minst smärtsamma ställningen vilken visar sig vara ryggläge.

Jag tar en landsvägsbuss till huvudstaden. Den här gången läser jag min biljett noga och hittar min plats, nr 24, bredvid en äldre dam. Hon nekar mig att sitta där. Flickan som tar emot biljetter kommer och de diskuterar något. Jag vet inte vad som försiggår. Hon tittar i sitt papper och där är alla rutorna ifyllda. En ung man som lastar i och ur bagaget kommer. Alla passagerarna har satt sig och det finns bara en plats kvar, min plats. Då ger gumman med sig och jag sätter mig bredvid henne.

När bussen kört någon timma somnar hon, och lutar sig tungt mot mig.

Man behöver inte svälta eller hungra ihjäl på kambodjanska bussar. Under de drygt fyra timmar som resan tar stannar bussen vid två tillfällen så att passagerarna får tillfälle att gå på toaletten, köpa mat eller något att dricka och så förstås röka. Kambodjanerna röker mycket mera än vad vi svenskar gör.

När vi närmar oss Phnom Penh slutar luftkonditioneringen i bussen att fungera. Den hade börjat visa trötthetstecken redan tidigare och jag läste 30,5 grader på min väckarklocka/termometer redan när det fortfarande blåste ur munstyckena uppe under bagagehyllan. Ac-bussar har inte sidorutor som går att öppna. Man öppnar det som går att öppna, dörren, sidofönstret vid föraren och en taklucka baktill. Men trafiken tätar och hastigheten på bussen sjunker och därmed ventilationen. Svettpärlorna rinner på alla passagerarna inte bara på den ensamma barangen.

När vi äntligen stannar utbryter kaos. En mängd tuc-tucförare och motorcykelförare rusar fram mot dörren så att chauffören måste fösa undan dem så att passagerarna kan komma ut. Barangen blir mest utsatt. Jag blir tvungen att handgripligen ta tillbaka min ryggsäck som någon sliter ut ur bagageutrymmet.

Jag tar en motorcykel till ett hotell med wifi och luftkonditionering.

Det är återigen ett kungligt hotell. Man vill ju ligga i topp.

 
 
<< FÖREGÅENDE DAG | UPP | NÄSTA DAG >>
© Familjen Jonsson Storkamp
kontakt[snabel-a]resbort[punkt]com