Sök på vår sajt
         
       
 
   
LUANG NAM THA – UDOM XAI

Dagbok
Arvidsjaur - Chiang Rai

Chiang Rai - Huay Xai
Huay Xai - Na Lae
Na Lae - Luang Nam Tha
Luang Nam Tha
Luang Nam Tha - Udom Xai
Udom Xai - Nong Khiaw
Nong Kniaw - Luang Prabang
Luang Prabang
Luang Prabang
Luang Prabang - Vang Vieng
Vang Vieng - Vientiane
Vientiane - Nong Khai

Karta

Laos
Bilder
Do & Do Not in Laos
Laos Historia
Högtider & festivaler
Jämförelser mellan Laos och Sverige
Klimat & väder
Religioner i Laos

Språket
Tidsskillnad mellan Laos och Sverige

Vad bör man ha med sig?
Vart kan man resa i Laos?
Luang Prabang
Muang Sing
Old Muang Ngoi
Phongsali
Si Phan Don
Valuta i Laos
Valutaväxlare
Visum & pass


Artiklar om Laos

Ta Time Out i Laos
Hemligheten om Laos

 


           
 

Måndag 21 november

Morgonen var kall. Solen hade inte synts till sedan jag kom till Luang Nam Tha och den varma tröjan behövdes. Jag fotade lite kompletterande bilder under morgonpromenaden.

 
 

Morgonsopande

Hål i trottoaren

Guesthouse med skylt på kinesiska

Gata i Luang Nam Tha

Traktor

Representant för undervisningsdepartementet

Klassrum

Datasal

 

 

Busstationen

Villavong Guesthouse

Udom Xai

 

Utanför hotellet blev jag tilltalad av en man som visade sig arbeta åt utbildningsdepartementet i huvudstaden Vientiane. Han var här uppe för att förverkliga den nya läroplan som man infört. Han skulle tala med de lokala skolmyndigheterna och en av de saker han ville införa var att varje skola skulle han en overheadprojektor. Detta var dock inte så lätt att genomföra eftersom de var för dyra.

Det var mycket trevligt att få prata med någon från Laos som behärskade engelska så bra. Jag kunde fråga honom om de utsändningar med tal och musik via högtalare som hördes morgon och kväll. Han berättade att detta var radioutsändningar med information som myndigheterna gjorde för att kunna nå alla som inte kunde läsa eller som inte hade någon egen radio.

Jag tog farväl av fransyskorna som åkte med en tidigare buss till Muang Sing. I väntan på att tvätten skulle bli klar passerade jag en skola med handelsutbildning och blev där jag började prata med en man som ingick i skolgruppen från Vientiane. Hans uppgift var att dela ut diplom till eleverna vid den här privatskolan. Han var mycket stolt att kunna visa mig runt i denna nybyggda skola där man t.o.m. hade en datasal. De hade byggt en våning per år under två år och till nästa år skulle den tredje och sista våningen vara klar.

Jag hämtade tvätten och gick till busstationen. Det var en timme före avgång med det fanns bara ett säte ledigt i bussen. Det var förstås det sämsta sätet med minst utrymme för benen. Där satte jag mig utan att hinna äta lunch på busstationen som jag hade planerat.

När vi så småningom kom iväg, före utsatt tid, satt ett tiotal personer i mittgången på plaststolar, en kökspall, några korgstolar, reservhjulet, på golvet eller stående. Det enda djur som följde med på den här resan var en liten apa som transporterades i en liten kartong, 30 x 30 x 30 cm. Varje gång apan försökte att titta upp trycktes hans huvud bryskt ner igen.

Vägen var usel, särskilt i början, där man arbetade med att bredda och kanske så småningom belägga vägen med asfalt. Nu bestod den framförallt av sten. Trots detta råkade jag inte någon gång ut för någon punktering i Laos, något som många andra drabbats av. Annars hände det som andra resenärer berättat om från bussresor, barnen spydde, man kastade ut skräp genom fönstren och männen spottade på golvet.

Resan tog fyra timmar och ben och rumpa hann domna bort. Ryggsäcken som legat på taket var helt grå av damm. Jag hittade ett nytt gästhus efter litet sökande. Det var nybyggt och jättefräscht.

För att lösa upp de muskelknutar och bortdomningar bussresan gett mig så tog jag en lång promenad. Udom Xai var ännu kallare än Luang Nam Tha. Alla hade långbyxor och jackor på sig och många även toppluvor. Huvudgatan är asfalterad med betonghus på sidorna. Staden verkade väldigt expansiv med många nya hus och hotell. Det fanns många kinesiska fordon och många kineser i staden. Det var dimmigt, dammigt och rökigt. Därför blev det inte något fotograferande. All mat lagades över öppen eld, inte över gas.

Jag beställde en kycklingrätt till middag. Den bestod av de sämsta delarna av kycklingen som huggits upp i småbitar utan att man tagit bort senor, ben eller skinn. Det var ingen höjdare. Tidig kväll.

 
                                                                           
                 
UPP| FÖREGÅENDE DAG | NÄSTA DAG |
© Familjen Jonsson Storkamp
Contact us: k o n t a k t @ r e s b o r t . c o m